Charlie som har ritat mitt hus har inte bara hus i huvudet. En gång om året - på konstnärernas julmarknad - har en ett hus på huvudet. En fågelholk. Han sitter i ett bås och samtalar människor som tagit en kölapp. Om kärlek, tvivel, barn och barnbarn. Flera återkommer år från år och tar ofta med sig någon vän eller bekant. Kanske tänker man bättre med ett hus på huvudet?
Charlie och jag har jobbat tillsammans och har länge tänkt skriva en bok om kreativitet. Istället kom vi att prata om livet och så ritade Charlie mitt hus istället, en dröm som numera är platsen där jag bor.
Hus gör något med en människa. Hus lever. Och att bygga hus är som livet självt, drömmar, ritningar, kreativitet, hantverk och ett stort mått improvisation.
Nu har vi börjat skriva på den där boken igen. En bok om människans plats i världen. Tänkande. Inga akademiska anspråk, bara samtal längs en vindlande stig. Med en fågelholk på huvudet.
